RAGGARNA

- Vi drog iväg från trångboddhet, snoriga småsyskon och oförstående föräldrar, säger Svarten när han sakta glider gatan fram i sin gamla Chrysler New Yorker.

I slutet av 50-talet föddes en ny ungdomskultur - Raggarna!

Unga män med fett i håret, skinnjackor, jeans och gamla amerikanska bilar samlades på Kungsgatan i Stockholm.

- Det var som en gräshoppssvärm. Varifrån de kom vet jag inte, säger kommissarie Roland Vrethammar som jobbade på Klara polisstation.

Raggarna gjorde allt det som vi andra inte vågade, men kanske drömde om. De revolterade, mot sin föräldragenerations och det etablerade samhällets värderingar.

Medan de äldre förfasade sig över ungdomens förfall, stod vi som var för unga för att få vara med, inte hade körkort eller vågade fråga om vi fick åka med, bredvid och såg på hur killarna i de stora bilarna, lätt som en plätt, plockade upp de tuperade blondinerna som vi själva förgäves suktade efter...

Nu får vi i Per-Olof Sännås reportagebok följa med in i raggarnas värld. Långt bortom braskande löpsedlar och torra polisprotokoll och möta grabbarna och tjejerna bakom myten. P-O Sännås är fotografen som blivit känd genom sina inträngande skildringar av olika gängkulturer. Han har tidigare gjort lovprisade fotoböcker om skinheads, graffitimålare, Black Army och Hells Angels.

- Jag har alltid fascinerats av det svenska folkhemmets första rebeller och visste att jag en dag skulle göra en bok om dem, säger Sännås. En regnig höstkväll 2008 var det dags. Jag hejdade en raggarbil på Sveavägen och frågade om jag fick följa med. Med viss tvekan släppte de in mig.

Därmed började en resa genom Raggarsverige som varade i tre år. Jag fann en kultur som fortfarande levde och utvecklades trots att det är 50 år sedan de första raggargängen dök upp.

Kulturen har gått i arv. När far blir för gammal för att köra raggarvarvet tar sönerna och döttrarna över.

Bilar med stora fenor och massor av krom byggs inte längre. Men Elvis röst är bevarad för evigt och raggen går fortfarande över landet.

Så kliv in i baksätet och häng med...

HELLS ANGELS

- Du har kommit så nära oss man kan komma utan att bli hangaround!

När fotografen Per-Olof Sännås hörde de orden förstod han att han hade gjort något som ingen annan lyckats med före honom.

Titeln "hangaround" är första steget på vägen till att bli en fullvärdig medlem av världens mest beryktade motorcykelklubb - Hells Angels!

I över fem år levde Per-Olof Sännås med Hells Angels avdelning i Stockholm. Han fick komma och gå hur han ville i klubbhuset i Bromma. Något liknande hade aldrig förekommit i klubbens historia.

Första gången Per-Olof Sännås träffade gänget var de ännu inte Hells Angels. Då hette de Choppers och Hells Angels var en dröm i fjärran.

Den skicklige fotografen vann medlemmarnas förtroende och fick med sin kamera följa deras långa och mödosamma väg. Ända tills den dagen då de kunde ta på sig västen med den bevingade dödskallen på ryggen. I änglarnas värld upplevde Per-Olof Sännås på nära håll mc-krig, vilda fester, storslagna bröllop och dramatiska polisrazzior. Han har sett vansinnig glädje och djupaste sorg, innerlig kärlek och brinnande hat.

Det gick så långt att polisen undrade om inte den envise fotografen själv borde skaffa sig en motorcykel.

- Den här boken gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av Hells Angels. Utan en bild. Min egen, säger Per-Olof Sännås.

Detta är hans unika bildberättelse inifrån världens mest beryktade motorcykelklubb - Hells Angels!

BLACK ARMY

Det handlar om fotboll och fanatism. Om samhörighet och gemenskap. Om spänning och uppmärksamhet. Men också om en längtan efter att vara någon. Det handlar om Sveriges mest beryktade fotbollsklack Black Army. I en tid då spelare säljs som varor och klubbarna börsnoteras har mycket av det som förr kallades klubbkänsla flyttat från planen upp på läktaren.

Fotbollsklacken blir ett sätt för många ungdomar att "göra karriär". I skolan och arbetslivet har de små möjligheter att stärka sin självkänsla och skaffa sig en identitet. På läktaren kan de genom sina handlingar få sociala belöningar enligt gängets egen prestigestege.

För grabbarna och tjejerna i Black Army betyder AIK allt. Kärleken till laget förenar dem i ett giftrus ingen kan leva utan. Men fanatismen har en mörk och farlig baksida. För hand i hand med kärleken till det egna laget går hatet till motståndarna.

Frågan är om livet som supporter egentligen är så roligt. Den engelske författaren och fotbollsfantasten Nick Hornby beskriver det som ett tvångsmässigt beteende, ett långt lidande på iskalla läktare i främmande städer. Eller som en av killarna i Black Army säger: "Fotboll är det mest fantastiska spelet i världen. Men det är också den mest frustrerande, upprörande, deprimerande och tröstlösa sysselsättning du kan tänka dig. Men det finns ingenting annat..."

En brasiliansk poet har sagt följande minnesvärda ord: "Fotboll är den lille fattige mannens känsla av att vara vinnare i ett liv som han vet att han redan förlorat."

Den här boken är berättelsen om några unga människor och deras kärlek till ett lag. Men det är också en dokumentation av ett samhällsfenomen som handlar om mycket mer än fotboll.

GRAFFITI

Graffiti! Det handlar om stulen sprayfärg, små signaturer och hela väggmålningar. Om Hip Hop-musik och dekorerade tunnelbanevagnar. Om en kokande kulturgryta med ingredienser från hela världen.

Många ser graffiti som ett osmakligt klotter. Andra som en renodlad konstart som kommit för att stanna. Men oavsett vad du tycker, berörs du av den. I Per-Olof Sännås bok Graffiti möter du Here To Stay, This Town Stinks, Vandals In Motion och andra ungdomsgäng som valt sprayfärg som vapen. Du möter Disey, Ziggy, Zip och Baze.

Förortsungdomar som vill säga dig något. Som vill synas, få uppmärksamhet och spänning. Som vill protestera och peka på orättvisor och problem i vår värld. Boken för oss genom Hip Hop-kulturen. Från starten i Bronx, New York på 70-talet, fram till väggmålningen som gjordes i ditt kvarter i går natt. Den berättar om musiken, dansen och graffitin.

Tre uttrycksmedel som fört Hip Hopen ut över världen och in mitt i bland oss. På gott och ont. Boken Graffiti är ett spännande verklighetsdokument som på ett rappt och intressant sätt speglar och berättar om en ny subkultur. Som förklarar vad som styr dagens ungdomar och de målningar du ser fladdra förbi genom tunnelbanefönstret.

I tre år levde Per-Olof Sännås tillsammans med gänget. Hans envisa och fördomsfria attityd öppnar dörrar som är stängda för oss andra. Per-Olof vann ungdomarnas förtroende. Den här boken är resultatet av detta öppna förtroende.

SKINHEADS

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad."

Så skriver Hjalmar Söderberg i romanen Doktor Glas. Den beskrivningen stämmer även bra på det skinheadgäng fotografen Per-Olof Sännås följde under två års tid.

- Jag glömmer aldrig mitt första möte med skinnhuvudena. Jag blev nämligen själv misshandlad, berättar Sännås. Men den engagerade fotografen lät sig inte avskräckas.

- Jag ville veta vad som dolde sig bakom den aggressiva fasaden.

Den orädde fotografen återvände till skinnhuvudenas mötesplats och till slut accepterade de honom. I två år levde Sännås med gänget. Resultatet blev fotoboken Skinheads som kom 1988. De både våldsamma och gripande bilderna gjorde Sännås till ett känt namn inom dokumentärfotografin.

- Det var en både skrämmande och tragisk miljö, säger Per-Olof Sännås.

Det var hatet som förenade dem. Hatet till alla som inte såg ut som dem själva. Varje helg söp de sig fulla och drog ut på stan för att slåss. Ibland vann de ibland åkte de själva på stryk.

De flesta av killarna kom från trasiga hemförhållanden. Många hade blivit mobbade. Nu gav de igen. Att de egentligen kämpade mot sin egen samhällsklass och slog människor som hade samma sociala bakgrund som dem själva reflekterade de aldrig över.